måndag 27 maj 2013

Universums utveckling - åk 8

Uppgiften för årskurs 8 den här veckan är att göra en film om Universums uppkomst och utveckling. Använd kulissen i verkstaden, samt bilder från internet när ni berättar! I fysikboken s. 287-291 + 236 hittar ni fakta. Det finns även en bra film från National Geographic (ca 30 min lång) här. Hur filmen ska se ut (tecknad, intervjuform, berättarröst osv) bestämmer du själv.

Försök använva dig av följande begrepp i din film: Big Bang, Supernovor, Svarta hål, Fusion, Atomer.
För de högre betygen förklarar du också hur dessa begrepp hänger samman; Varför är supernovor en förutsättning för att det bildas atomer, osv.



Betygskriterier:

Du kan skapa enkla / utvecklade / välutvecklade texter och andra framställningar med viss / relativt god / god anpassning till syfte och målgrupp.

Du har grundläggande / goda / mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss / relativt god / god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.



tisdag 14 maj 2013

Vilken planet är snabbast?!

Planeterna i vårt solsystem rör sig runt solen i otroligt höga hastigheter. Din uppgift är att räkna ut vilken planet som har högst hastighet!



Den här uppgiften handlar inte om att leta reda på "rätt svar", utan om att själv lista ut hur man kan räkna ut planeternas hastighet. Kör du fast så får du "köpa" ledtrådar av Fredrik!
Redovisa på ett snyggt sätt (powerpoint, poster, annat?)


Bonus om du blir klar:

Visa med ett diagram sambandet mellan planetens avstånd från jorden (x) och dess hastighet (y)!


torsdag 2 maj 2013

Uppdrag i rymden

Uppdrag 1: Hitta fakta om solsystemet!

- vad heter de olika planeterna?
- i vilken ordning ligger de?
- hur långt ligger de från jorden?
- hur stora är de?




Uppdrag 2: Välj en planet!

Välj en planet som du vill åka till! Motivera ditt val!
Hitta fakta om planeten:

- hur stor är den?
- vilken temperatur är det där?
- vad består atmosfären av?
- hur är gravitationen?
- hur långt från jorden ligger den?
- annan rolig fakta?



Uppdrag 3: Planera resan!

Räkna ut hur lång tid resan kommer ta! Räkna med att ditt rymdskepp kan åka i 10 000km/h

Rita hur ditt rymdskepp ska se ut! 

- 100 människor ska få plats
- de ska inte bli uttråkade på resan
- hur ska man bo? hur ska man sova? hur ska man duscha? osv! Använd din fantasi!




Uppdrag 4: Skapa vårt solsystem!

Tanken är att vi ska göra en film och dokumentera våra rymdresor. För att filmen ska bli bra och proffsig behöver vi skapa en kuliss - vårt solsystem! Använd stora papprullen, måla svart och rita ut alla planeter (och solen!) Hjälps åt, vi behöver bara en kuliss!




Uppdrag 5: Dags för landning!

Efter många mödosamma dagar på rymdskeppet är det äntligen dags att landa på din planet! Förhoppningsvis har du tagit reda på fakta om temperatur och atmosfär, så att du vet vad som väntar dig när du öppnar dörren och kliver ut! 

Beskriv följande:
- går det att andas på planeten? Om inte: hur gör vi så att det går?
- vilken temperatur är det på planeten? Om det är för varmt eller för kallt, hur löser vi det?
- hur är gravitationen på planeten? Kommer du kunna hoppa runt eller vara platt som en pannkaka?





Uppdrag 6: Dags att skapa filmen!

Det är nu dags att redovisa ditt arbete! Du ska göra en film (max 5 min lång) som beskriver arbetsgången; från det att vi lämnade jorden till att vi landat och kolonialiserat rymden. 
Var kreativ och fundera ut scenerna på egen hand. Om du fastnar så kommer förslag här:

1. Jordens undergång - beskriv varför vi lämnade jorden
2. Rymdskeppet - visa hur rymdskeppet ser ut, både från insidan och utsidan! Gör gärna en rundtur och förklara hur man ska överleva resan!
3. Resan - hur kan en vanlig dag se ut på rymdskeppet? Använd kulissen som vi målat!
4. Landningen - beskriv planeten som du ska landa på! Temperatur, atmosfär och gravitation. 
5. Att bosätta sig - förklara hur människan ska kunna överleva på den nya planeten! Var ska vi få mat ifrån? Hur undviker vi vatten- och syrebrist? Finns där kanske utomjordingar?


Betygskriterier:

Du kan söka information och arbeta källkritiskt till viss del / på egen hand / självständigt och självgående

Du använder informationen som du hittat för att skapa en enkel / genomarbetad / väl genomarbetad presentation

Du visar i din presentation att du har en del / goda / mycket goda kunskaper om Solsystemets uppbyggnad och du beskriver dessa med en del / mestadels / god användning av korrekta begrepp

Du visar i din presentation enkelt / utvecklat / välutvecklat hur gravitation och atmosfär påverkar levnadsförhållandena på din planet. 


torsdag 25 april 2013

Blodsocker, insulin och dieter



På TV, bloggar och i tidningar hör man ständigt om nya dieter. GI-metoden, Atkins, LCHF osv; dieter som ska få oss att må bra och hålla vikten. Er uppgift är att fördjupa er i en av dessa dieter, förklara hur den påverkar kroppen och jämföra med tallriksmodellen. 



Arbetsgång:

  • Hitta fakta om tallriksmodellen samt valfri diet av följande; GI, Atkins, LCHF
  • Skriv ner var du hittat din fakta. Tänk källkritiskt: vem har skrivit texterna? Varför?
  • Läs artikeln om blodsocker och insulin (finns på schoolsoft). Använd denna samt det du lärt dig om människokroppen för att besvara följande (du väljer själv om du vill skriva en sammanhängande text eller i punktform):



  1. Vilka är våra viktigaste näringsämnen?
  2. Hur bryts kolhydrater ner i kroppen?
  3. På vilket sätt kontrollerar kroppen hur näringsämnena lagras (läs artikeln om insulin och blodsocker)
  4. Förklara i korta drag tallriksmodellen. Vilka näringsämnen får man i sig och i vilka mängder? Hur ser en ”bra” måltid ut?
  5. Förklara i korta drag den diet du valt. Vilka näringsämnen får man i sig och i vilka mängder? Hur ser en ”bra måltid” ut?
  6. Jämför tallriksmodellen och den diet som du valt! Vilka fördelar- och nackdelar har de? Vilken modell håller dig mätt längst? Får dig att hålla vikten? Gör att du får i dig all näring som du behöver?


Försök att hålla textens längd till ca 1 A4. Ni får en vecka på er att skriva, dvs deadline fredag 3/5.

Betygskriterier:

E
Du skriver en text mestadels med egna ord. Du visar med din text att du förstår hur de olika dieterna fungerar i stora drag, samt vad som sker i kroppen när man äter. Du jämför de båda dieterna och beskriver kortfattat för- och nackdelar. Du skriver ner dina källor och resonerar kortfattat om deras trovärdighet.

C
Du skriver en text med egna ord. Du visar med din text att du till stor del förstår hur de olika dieterna fungerar, och beskriver utförligt vad som sker i kroppen när man äter. Du jämför de båda dieterna och beskriver utförligt för- och nackdelar. Du skriver ner dina källor och resonerar djupare kring deras trovärdighet.

A
Du skriver en text med egna ord och som någon utomstående skulle förstå. Du visar med din text att du förstår hur de olika dieterna fungerar och du beskriver utförligt och med rätt begrepp vad som sker i kroppen när man äter. Du jämför de båda dieterna och beskriver utförligt för- och nackdelar. Du skriver ner dina källor och resonerar utförligt kring deras trovärdighet. 

måndag 4 mars 2013

Förbereda betygssamtalet


Förbereda betygssamtalet
Titta genom varje ämnesmatris.

  • Vilka nivå ligger du på?
  • Förstår du varför?
  • Är du nöjd med betyget?
  • Vad kan du förbättra?
  • Har du frågor till läraren?
  • Skriv ner dem och lämna till Fredrik

söndag 24 februari 2013

Fysik - värme

Under vecka 9 ska ni på NO:n få arbeta med värme. Ni ska få göra en vetenskaplig undersökning som ni ska presentera i filmformat.

Värme är en sorts energi. Saker kan upplevas som varma och kalla. Om man skulle zooma in på atomnivå och se vad som skiljer varmt från kallt, så skulle man se att atomer rör sig mycket i varma föremål, medan atomerna rör sig lite i kalla föremål.

Detta kan förklara varför alla ämnen kan vara i antingen fast, flytande eller i gasform. Tänk dig en iskub. Den är riktigt kall, och i iskuben rör sig atomerna väldigt lite. När man tillför värme (så att atomerna börjar röra på sig) kommer iskuben inte kunna hålla ihop längre. Den blir till flytande vatten. Om man tillför ytterligare värme (så att atomerna rör sig så mycket att gravitationen inte längre håller fast dem) så bildas vattenånga.


Så här ser atomerna ut när vatten går från fast, till flytande och sedan till gasform

I isbiten rör sig atomerna fortfarande lite. Man har räknat ut att vid -273 grader så rör sig inte en enda atom. Denna temperatur kallas den Absoluta nollpunkten.

Hur kommer det sig då att saker kallnar? Jo, tänk dig att du har lagat en varm måltid. I maten rör sig atomerna mycket - den är varm. Runtom maten (tallriken, luften) så är atomerna inte lika varma. Men de varma atomerna i maten, som rör sig mycket, kommer få de kringliggande atomerna att också röra sig. Värmeenergin som fanns i maten kommer värma upp luften och tallriken. Då försvinner även en del värme från maten - den kallnar!


Varma atomer i spisen får vattenmolekylerna att röra sig.
Vattnet får kringliggande atomer att röra sig,
och då kommer vattnet att kallna!

Olika material leder värme olika bra. Ni ska undersöka vilket material som leder värme bäst! Ni ska undersöka detta med hjälp av en vetenskaplig undersökning!

Undersökningen

Ni kommer få isbitar. Isbitarna ska ni lägga på olika material (exempelvis papper, trä, metall; ni väljer själva!) och ni ska se vilket material som får isbiten att smälta snabbast. Ni ska dokumentera er laboration genom att ta en bild var 30:e sekund på era isbitar. Bilderna ska ni klippa ihop till en film.

I filmen ska ni även presentera några andra saker, som en vetenskaplig undersökning alltid innehåller:

Syfte - varför gör ni undersökningen?
Hypotes - vilket material tror ni att isbiten kommer smälta snabbast på? Varför? Motivera! Utgå från det du vet om värme!
Material och metod - beskriv vilka saker ni använder och hur ni gör!
Resultat - vilket material smälte isbiten snabbast på?
Diskussion - försök förklara resultatet! Stämde det med er hypotes? Vad kan det bero på? Finns det några felkällor (saker som kan ha påverkat laborationen?)

Den färdiga filmen får gärna innehålla musik och ljudeffekter. Nästa vecka ska vi presentera era filmer för resten av klassen!






fredag 8 februari 2013

Debattartikel om Kärnkraft



Debattartikel om kärnkraft

Nästan hälften av energin som vi producerar i Sverige kommer från kärnkraft. Det finns många fördelar med kärnkraft... Men även många nackdelar! Den här uppgiften handlar om att ta ställning för eller emot kärnkraft i Sverige.


Ska vi ha kärnkraft eller inte... Så svårt att välja!



1979 var det väldigt nära att ett kärnkraftverk i USA, Three Mile Island i staden Harrisburg, drabbades av härdsmälta. Människor i Sverige blev oroliga för kärnkraftens risker och 1980 höll man därför en folkomröstning om vi skulle behålla eller avveckla kärnkraften. Det bestämdes att kärnkraften skulle avvecklas, och att alla kärnkraftsverk i Sverige skulle stängas till 2010. Sedan dess har två till kärnkraftverk exploderat (Tjernobyl och Fukushima) men bara ett av Sveriges fyra kärnkraftverk är stängda. Är det dags att vi stänger resten? Eller ska de få finnas kvar? 


Three Miles Island 1979


Du ska skriva en debattartikel. Den ska vara mellan 0,5-2 sidor lång. Du ska förklara hur ett kärnkraftverk fungerar, vilka fördelar som kärnkraften har och vilka risker som finns. Du ska försöka väga för- och nackdelar mot varandra, och komma fram till om vi ska behålla eller avveckla kärnkraften. Till din hjälp kommer du få tips på bra länkar (du får såklart även använda andra källor) och en ordlista över begrepp som gärna får (men inte behöver) vara med i din artikel. Tänk även på att vara källkritisk - vem har skrivit faktan? Med vilket syfte?


Bra länkar

Informationsfilm från Vattenfall, rundvandring på kärnkraftverk. Förklarar hur ett kärnkraftverk fungerar och ser ut. Beskriver fördelar med kärnkraft.

Elever från Balderskolan förklarar hur kärnkraft fungerar och debatterar dess för- och nackdelar.

Fakta från Vattenfall, där många begrepp förklaras. Exempelvis uran, kärnklyvning, radioaktivt avfall osv.

Miljöpartiet ger skäl till varför man bör avveckla kärnkraften.

Naturskyddsföreningen ger förslag på vilka energikällor som kan ersätta kärnkraften.

Folkpartiet ger skäl till varför man bör behålla kärnkraften.

Fakta från vattenfall om vilka olika energikällor som man kan använda för att alstra elektricitet

Nyhetsreportage om så kallad kall fusion


Viktiga ord / begrepp

Hur fungerar ett kärnkraftverk -  kedjereaktion, uran, styrstavar, reaktor, turbin, generator
Risker med kärnkraft - härdsmälta, radioaktiv strålning (alfa, beta och gamma)
Vad händer med avfallet från kärnkraftverk - kärnavfall, slutförvaring
Kärnkraft i ett framtidsperspektiv - förnybar energikälla, fossil energikälla, växthuseffekten, fission och fusion


Betygskriterier

E
Skriv en debattartikel enligt anvisningarna: 
Förklara enkelt hur ett kärnkraftverk fungerar 
Beskriv några fördelar och nackdelar med kärnkraft
Använd dig av en del av orden i ordlistan och visa att du till viss del förstått dem
Ta ställning för eller emot kärnkraft i Sverige, och motivera din åsikt
Ge exempel på andra andra energikällor och vilka för- och nackdelar de har

C
Skriv en debattartikel enligt anvisningarna:
Förklara utvecklat hur ett kärnkraftverk fungerar. Använd egna ord!
Beskriv några fördelar och nackdelar med kärnkraft. 
Använd dig av de flesta orden i ordlistan och visa att du förstått dem
Ta ställning för eller emot kärnkraft i Sverige, och motivera din åsikt. Förklara hur du tänker!
Ge exempel på andra energikällor och vilka för- och nackdelar de har. Förklara vad som menas med för förnybar - respektive fossil energikälla 

A
Skriv en debattartikel enligt anvisningarna:
Förklara välutvecklat hur ett kärnkraftverk fungerar. Använd egna ord! Använd relevanta begrepp och försök förklara på ett sådant sätt att någon i årskurs 7 kan förstå
Beskriv några fördelar och nackdelar med kärnkraft. Motivera vad som väger tyngst: för- eller nackdelarna?
Använd dig av de flesta orden i ordlistan och visa att du förstått dem
Ta ställning för eller emot kärnkraft i Sverige, och motivera din åsikt. Förklara hur du tänker!
Ge exempel på andra energikällor och vilka för- och nackdelar de har. Förklara vad som menas med förnybar- respektive fossil energikälla. Om du vore energiminister, vilken energikälla hade du satsat på? Varför? Motivera!




onsdag 6 februari 2013

Fakta om grundämnen

Ta reda på följande om minst 10 grundämnen:

Vad heter ämnet?
Kemisk beteckning (bokstav)?
Var finns ämnet
Är det ovanligt eller vanligt?
Vad används det till?
Annan kul fakta?

tisdag 11 december 2012

Teknikprojekt - att bygga en skola!

Nästa termin flyttar Humfryskolan till nya lokaler. Som ett Matte/Teknik-projekt ska ni få göra en ritning och konstruera en modell av hur ni vill att er nya skola ska se ut!


En skola kan se ut på många sätt...







Syfte

Ni ska göra en ritning och bygga en modell över hur ni vill att er nya skola ska se ut. Ni ska använda er av begrepp som omkrets, area och skala, samt av olika geometriska figurer (kvadrat, rektangel, triangel och cirkel, samt romb och parallellogram). Ni ska även öva er på enheter (m, cm, dm2 osv) och enhetsomvandling. 



Arbetsgång

1. Gör en enkel skiss på hur du vill att den nya skolan ska se ut. Du tecknar (på dator eller på papper) ur olika vinklar (framifrån, från sidan, uppifrån). Glöm inte att rita ut skolgård, bänkar, bord, kateder, osv osv! Använd A3-papper om det behövs. 

2. Följande geometriska figurer ska finnas med på din ritning på minst två platser: kvadrat, rektangel, triangel, cirkel. Kolla upp (om du behöver) hur de olika figurerna ser ut. Fundera på var du ska få med dem i din ritning.

3. Följande figurer ska finnas med på din ritning på minst en plats: romb, parallellogram, liksidig triangel, likbent triangel. Kolla upp (om du behöver) hur de olika figurerna ser ut. Fundera på var du ska få med dem i din ritning!

4. När du är klar med din enkla skiss och alla geometriska figurer finns med, så gör du en ordentlig ritning. Där ska du tänka på följande:

a) Använd linjal när du ritar
b) Skriv ut måtten på alla sidor. Måtten ska ange hur långa sidorna är i verkligheten!
c) Ange vilken skala ritningen är ritad!

5. Räkna ut area på alla rum och arean på hela skolan.

6. Räkna ut arean på väggarna i alla rum. Tänk på att en vägg blir en rektangel, där väggens längd är dess bredd och hur högt det är till taket är dess höjd. 


Kolla på väggen i bakgrunden. Ser du att det är en rektangel?


7. Det ska läggas golv i hela skolan, och alla väggar ska målas! Du ska beräkna hur mycket det kommer kosta. Gå in på lämplig sida (t ex golvshop.se för golv och flugger.se för färg) och kolla upp vad golv och färg kommer kosta. Priset anges ofta i kr/kvadratmeter. Räkna ut vad det kommer kosta för din skola! Alla uträkningar i räknehäftet eller på lösblad!

8. Börja fundera på i vilket material du ska bygga din modell av! Skokartong? Flyttlåda? I vilken skala kommer modellen vara? Hur ska du konstruera alla möbler i din modell? Vilket material finns på skolan, vad behöver vi köpa in och vad kan du ta med dig hemifrån? Gör en lista!












fredag 7 december 2012

NO89: Sista uppgiften i Fysik

En sista uppgift i Fysik för den här terminen:

Nicolaus Copernicus, Isac Newton och Edwin Hubble sitter i himlen och dricker kaffe:

Copernicus (1473-1543)

Newton (1642-1727)
Hubble 1889-1953

De tittar ner på jorden och ser att människorna börjat göra rymdfärder. Deras samtal kommer in på vilken av deras upptäckter som varit viktigast för rymdfärder. 

Din uppgift är att:

1. Ta reda på och förklara vilka stora upptäckter som de olika vetenskapsmännen gjort (de gjorde många stora upptäckter, men det ni ska rikta in er på heter Heliocentrisk världsbild, Gravitation och Rödförskjutning)

2. Resonera kring vilken av upptäckterna som varit viktigast för rymdfärder!


Betygskriterier:

E
Du skriver en kort text om vad de olika vetenskapsmännen upptäckt
Du förklarar med egna ord vad deras upptäckter har med rymdfärder att göra
Du rangordnar upptäckterna, utifrån vad som varit viktigast för rymdfärder
Du motiverar din rangordning enkelt

C
Du skriver en utförlig text om vad de olika vetenskapsmännen upptäckt
Du förklarar med egna ord vad deras upptäckter har med rymdfärder att göra
Du rangordnar upptäckterna, utifrån vad som varit viktigast för rymdfärder
Du motiverar din rangordning på ett utvecklat sätt
Du förklarar vilken annan nytta vi har (i vardagen) av de olika vetenskapsmännens upptäckter
Du beskriver vilken upptäckt som du tycker har varit viktigast för mänskligheten och våra levnadsvillkor

A
Du skriver en utförlig text om vad de olika vetenskapsmännen upptäckt
Du förklarar med egna ord vad deras upptäckter har med rymdfärder att göra
Du rangordnar upptäckterna, utifrån vad som varit viktigast för rymdfärder
Du motiverar din rangordning på ett utvecklat sätt
Du förklarar och ger exempel på vilken annan nytta vi har (i vardagen) av de olika vetenskapsmännens upptäckter
Du beskriver vilken upptäckt som du tycker har varit viktigast för mänskligheten och våra levnadsvillkor. Du ger en klar och tydlig motivering.
Du ger exempel på en annan naturvetenskaplig upptäckt som varit viktig för rymdfärder och vår förståelse av Universum. Du motiverar varför upptäckten är viktig





Åk 7 - Extrauppgift kretslopp

Några av er är redan klara med fina posters / filmer om olika kretslopp. Grymt jobbat! Här kommer en extrauppgift som kan höja betyget ännu mer:

Kolets kretslopp, fotosyntes och cellandning på en och samma bild

Tänk er följande: Allt Fredrik har berättat är lögn! Det finns inget kolets kretslopp, fotosyntes eller cellandning!! Allt var på skoj!

Naturvetenskap bygger på undersökningar och laborationer. Om man ska säga att något är sant, så måste man först ha visat att det är sant med hjälp av en undersökning. Din uppgift är att komma på en egen undersökning, som bevisar att fotosyntes, cellandning och koletskretslopp finns på riktigt!

Försök komma på ett eget experiment där du bevisar att de olika begreppen finns på riktigt. Begränsningarna är att:
- experimentet får ta max 1 år
- experimentet får kosta max 100 000kr

Berätta hur du tänker göra. Vad behöver du köpa in? Var ska du vara? Försök beskriva så detaljerat som möjligt; tänk att man ska kunna läsa din planering och och kunna följa den! Rita eller skriv!

söndag 2 december 2012

Arbete och effekt

Idag är det dags att arbeta riktigt effektivt!


Ni väljer om ni vill jobba själva, i par eller i grupper om tre. Ni ska spela in och klippa ihop filmer, där ni visar hur ni löser några uppgifter. Förutom att visa hur ni löser uppgiften så ska ni även förklara vad det är ni gör och hur ni har tänkt / beräknat:

1. Hitta ett föremål med massan 3kg (ungefär). Förklara vilken tyngd det har på jorden.

2. Utför ett arbete på 300J, 900J och 15J med ert föremål.

3.Visa hur de tre olika arbetena alla kan ha effekten 60W!

4. Om du får tid: Låtsas att du åkt till månen (där gravitationen är 1/6 av jordens). Hur påverkas massa, tyngden, arbetet och effekten?!


Betygskriterier:

E
Du visar och förklarar med din film vad de olika begreppen massa, tyngd, arbete och effekt innebär, på ett enkelt sätt. Du förklarar enkelt hur begreppen hänger samman. Du använder mestadels egna ord och korrekta begrepp (storheter och enheter). Dina beräkningar är till större delen korrekta.

C
Du visar och förklarar med din film vad de olika begreppen massa, tyngd, arbete och effekt innebär, på ett utvecklat sätt. Du förklarar hur begreppen hänger samman, vilka som är beroende av varandra och vilka som är oberoende av varandra. Du använder egna ord och korrekta begrepp. Du redovisar dina beräkningar. Beräkningarna är korrekta.

A
Du visar och förklarar med din film vad de olika begreppen massa, tyngd, arbete och effekt innebär, på ett välutvecklat sätt. Din film har en tydlig struktur och är lätt att följa. Du förklarar hur begreppen hänger samman, vilka som är beroende av varandra och vilka som är oberoende av varandra. Du förklarar vad som sker, om man skulle göra samma film på månen. Du använder egna ord och korrekta begrepp. Du redovisar dina beräkningar. Beräkningarna är korrekta.

tisdag 27 november 2012


Betygskriterier Kretslopp


E

  • Du gör en bild / film om något av begreppen fotosyntes, cellandning, kolets kretslopp eller vattnets kretslopp.
  • Filmen / bilden visar vilka ämnen som är inblandade och vad som händer med dem
  • Du förklarar enkelt (t ex med ljud eller text) vad som sker i din bild / film. Du använder egna ord.


C

  • Du gör en bild / film om minst två av begreppen fotosyntes, cellandning, kolets kretslopp och vattnets kretslopp
  • Filmen / bilden visar vilka ämnen som är iblandade och vad som händer med dem
  • Du förklarar hur de båda begreppen samspelar, vad de har med varandra att göra
  • Du beskriver skillnader och likheter mellan begreppen
  • Du förklarar (t ex med ljud eller text) vad som sker i din bild / film. Du använder korrekta begrepp när du beskriver. Du använder egna ord.

söndag 25 november 2012

Resan till Vega

Resan till Vega

Äntligen har det blivit dags att ge sig av mot stjärnan Vega! Packa väskorna, säg adjö till nära och kära, nu kör vi!


Några frågor kring vår resa... använd dina lektionsanteckningar för att svara:

1) Vad är din massa på jorden (ungefär)? Vad är din tyngd på jorden?


2) För att lämna jorden med vårt rymdskepp måste våra motorer skapa en större kraft än jordens dragningskraft. Hur stor kraft krävs i våra motorer om vårt rymdskepp väger 20 ton?


3) Väl ute i rymden, vad är din tyngd på rymdskeppet?


4) Det är ungefär 25 ljusår till Vega. Vad är ett ljusår?


5) Det krävs ungefär 1 miljon liter bränsle för vårt rymdskepp att åka en sträcka motsvarande ett ljusår. Hur mycket bränsle kommer gå åt på hela vår resa? (det här är en kluring...)


6) På väg till Vega ser vi flera vackra fenomen när vi tittar ut genom vårt fönster. Skriv en kort förklaring av de olika begreppen:

a) Supernova

b) Svart hål

c) Galax

d) Solsystem


Efter 100 år är vi framme vid stjärnan Vega. Vi upptäcker att det finns fyra planeter som kretsar kring stjärnan:

Planeterna kring Vega. Från vänster:
Linaus, Urjulia, Tobbetanus och Fletic

De olika planeterna har olika gravitation. I förhållande till jordens gravitation har:

Linaus 10 gånger så stor gravitation
Urjulia 4 gånger så stor gravitation
Tobbetanus hälften så stor gravitation
Fletic en tredjedel så stor gravitation

7) Vad är din tyngd och massa på de olika planeterna?

fredag 23 november 2012

Växtceller och Djurceller

Alla levande varelser består av celler. Celler är de minsta levande beståndsdelarna.
En människocell är ungefär 0,1-0,01mm stor. Man kan alltså inte se celler med blotta ögat..

Nedan ser ni en typisk växtcell och en typisk djurcell:



Växtcell

Djurcell

Även fast celler är så pyttesmå så består varje cell av mindre delar. De är cellens "organ" och kallas för organeller.

1. Kolla in följande länkar:


2. Svara på följande saker (i dokumentet "Kretslopp"):

a) Vad är en cellkärna?
b) Vad är en kloroplats?
c) Vad är en mitokondrie?
d) Vad är en ribosom?
e)Vad är en vakuol?
f) Vad är en cellvägg?
g) Vad skiljer en växtcell från en djurell? Vilka organeller har de gemensamt? Vilka organeller har bara djurcellen? Vilka organeller har bara växtcellen?



Betygskriterier Månlandaren

Hej!
Äntligen har jag lyckats skriva betygskriterier för era månlandare! Läs igenom, välj vilket betyg du satsar på, och kör hårt!


E

Ritning:
Du gör en enkel ritning som går att följa och arbeta efter. 
Det går att se hur din månlandare ska se ut och hur du har tänkt att den ska hålla för fallet. 
Rita gärna från två vinklar (uppifrån och från sidan)
Du skriver ut vilka material du tänker använda

Konstruktion:
Du arbetar efter din ritning. 
Du kan mestadels på egen hand konstruera din månlandare. 
Om du stöter på problem under arbetets gång så hittar du nya lösningar, men en del hjälp.

Materialet:
Du förklarar enkelt hur materialet du använt till din månlandare påverkar miljön. 
Du beskriver kortfattat hur man kan återvinna / återanvända materialet.


C

Ritning:
Du gör en utvecklad ritning. 
Du skriver ut mått och vilken skala ritningen har. 
Det går enkelt att se hur din månlandare ska se ut och hur du har tänkt att den ska hålla för fallet.
Rita gärna från två vinklar (uppifrån och från sidan)
Du skriver ut vilka material du tänker använda

Konstruktion:
Du arbetar efter din ritning.
Du kan på egen hand konstruera din månlandare
Om du stöter på problem under arbetets gång så hittar du nya lösningar, mestadels på egen hand

Materialet:
Du förklarar hur materialet du använt till din månlandare påverkar miljön och samhället
Du beskriver hur man framställer och hur man kan återvinna / återanvända materialet


A


Ritning:
Du gör en välutvecklad ritning. 
Du skriver ut mått och vilken skala ritningen har. 
Måtten och skalan stämmer på din ritning (om din månlandare ska vara 10cm lång och skalan är 1:2 så ska månlandaren på ritningen vara 5cm lång!) 
Det går enkelt att se hur din månlandare ska se ut och hur du har tänkt att den ska hålla för fallet
Rita gärna från två vinklar (uppifrån och från sidan)
Du skriver ut vilka material du tänker använda

Konstruktion:
Du arbetar efter din ritning
Du kan på egen hand konstruera din månlandare
Om du stöter på problem under arbetets gång så hittar du nya lösningar på egen hand

Materialet:
Du förklarar hur materialet du använt till din månlandare påverkar miljön och samhället. Använd begrepp som du lärt dig på NO:n; anrikning, näringsväv, näringspyramid, gift, osv.
Du förklarar hur man framställer och hur man kan återvinna / återanvända materialet. 

torsdag 15 november 2012

Bygga en månlandare


Resan till Vega kommer snart bli av! Det vi behöver bygga innan vi åker iväg är en månlandare (så att vi kan landa på våra främmande planeter). 

I bakgrunden anar man en månlandare


Din uppgift är att göra en ritning av, samt konstruera en egen månlandare. Månlandaren ska rymma ett ägg, och ska vara konstruerad så att ägget kan landa säkert från andra våningen i klassrummet!

"Va rädd om mig!"


Du använder material som finns i skolan (tyg, papper, limpistoler...) och / eller material som du tar med hemifrån. Ett krav på materialen är att de ska vara återanvändningsbara / återvinningsbara! (Vi ska ju inte ta med oss material till vår nya planet som kommer ligga och skräpa). Du måste alltså ta reda på vad ditt material är gjort av, hur man framställt det, hur man kan återvinna/återanvända det och vad man kan använda den återvunna produkten till.

Tidsåtgång: 2 tekniklektioner + profiltid. Vi testar månlandarna 30 november. 

Arbetsgång:

Fundera på hur din månlandare ska se ut. Gör en enkel skiss / ritning

Vilka material skulle du kunna använda dig av? Hur ska ägget hålla för fallet?

Ta reda på: 
Vad är ditt material gjort av? 
Hur har man framställt det? 
Går det att återanvända / återvinna? 
Vad kan det återvunna materialet användas till?

Gör en noggrann skiss! Ange material, mått, skala

Börja konstruktionen!



Bra länkar:

tisdag 13 november 2012

Vattnets kretslopp

Idag ska ni beskriva vattnets kretslopp! Den här bilden kan vara bra att hålla ett öga på medan ni arbetar:



Dagens uppgift:
1. Skapa ett nytt pages-dokument. Döp det till "Kretslopp".

2. Läs texten på följande sidor. Svara på frågorna i ditt pages-dokument. Skriv med löpande text eller i punktform:


Grundskoleboken - vattnets kretslopp

a) Vad menas med att vattnet avdunstar?

b) Varför är solen så viktig för vattnets kretslopp?

c) Hur bildas det moln?

NSVA - vattnets kretslopp

d) Är det verkligen samma vatten som vi dricker idag, som dinosaurierna drack för miljoner år sedan?! Förklara!

e) Vad händer med vårt avsloppsvatten?

Rent vatten

f) Vad menas med att vatten är ojämnt fördelat?

g) Vad händer i de platser på jorden, där man inte har tillgång till rent vatten??




måndag 12 november 2012

Voyager

Voyager I och Voyager II var två obemannade rymdsonder som NASA skickade ut i rymden 1977. Deras uppdrag var att undersöka de olika planeterna i solsystemet och sända tillbaka bilder och mätdata på dessa. Tack vare dessa rymdsonder har vår förståelse för planeterna i vårt solsystem helt förändrats.

Voyager

För tillfället är båda rymdsonderna på väg ut från vårt solsystem. De har utfört sina uppdrag och är på kurs rakt ut i det okända Universumet. I Mars 2010 befann sig exempelvis Voyager I på ca 17 miljarder km avstånd från solen. Det tar ungefär 16 timmar för ljuset att transporteras denna sträcka!

Ute i rymden väntar en lång, ensam resa för de båda rymdsonderna. De kommer färdas i tusentals, kanske miljontals år, innan de kolliderar med något. Kanske utomjordigt liv...?



Med sig har rymdsonderna varsin grammofonskiva, helt gjorda i guld. På skivorna finns bilder, musik och ljud som ska representera planeten jorden och den mänskliga arten. En grupp av amerikanska rymdforskare utsågs för att bestämma vad som skulle finnas med på dessa skivor. Nedan finner ni resultatet:


De bilder som finns med på skivorna




På NO:n kommer vi de kommande veckorna resa ut i rymden, mot stjärnan Vega. Ni ska ta med er en egen guldskiva innehållande bilder och musik. Din uppgift är att göra ett bildspel, med bilder som ska representera planeten jorden. Du ska även spela in musik och/eller ljud som ska användas som bakgrundsmusik. Presentationen får som mest vara 2 min lång. Lycka till!!


Betygskriterier (bild och musik)

E
Du skapar ett bildspel med egna bilder. Du arbetar utifrån att bilderna ska representera mänskligheten och planeten jorden. Budskapet ska framgå.
Du använder olika tekniker och verktyg (kamera och dator) på ett i huvudsak fungerande sätt.

Du kombinerar musik och ljud med ditt bildspel, så att de olika uttrycken i någon mån samspelar

C
Du skapar ett bildspel med egna bilder. Du arbetar utifrån att bilderna ska representera mänskligheten och planeten jorden. Det finns en röd tråd i dina bilder. Dina bilder är talande och genomarbetade. Budskapet ska framgå
Du använder olika tekniker och verktyg (kamera och dator) på ett fungerande och varierat sätt.

Du kombinerar musik och ljud med ditt bildspel, så att de olika uttrycken relativt väl samspelar

A
Du skapar ett bildspel med egna bilder. Du arbetar utifrån att bilderna ska representera mänskligheten och planeten jorden. Det finns en röd tråd i dina bilder. Dina bilder är talande, tankeväckande och väl genomarbetade. Budskapet ska framgå tydligt.
Du använder olika tekniker och verktyg (kamera och dator) på ett väl fungerade, varierat och idérikt sätt.

Du kombinerar musik och ljud med ditt bildspel, så att de olika uttrycken samspelar väl

En resa ut i Universum

På NO:n kommer vi de följande veckorna bege oss ut i Universum! Vi ska resa mot stjärnan Vega, och väl där ska vi hitta en planet som vi kan bo på. Ni ska planera resan och den första tiden på er nya planet.

Uppgift till onsdag:

Ta reda på:
1. Hur långt är det till Vega?
2. Kan man se Vega på stjärnhimlen?
3. Om vi uppfinner ett rymdskepp som kan åka i 1/4 av ljusets hastighet, hur lång tid kommer det ta att åka till Vega?



Om du vill läsa vidare:

Hur är det att leva i Rymden?

Har människan en framtid i Rymden?

Lycka till!

Stjärnan Vega